Coachande förhållningssätt och neurovetenskap

Idag är både coaching och neurovetenskap (kunskap om hjärnans funktion) aktuella ämnen i många sammanhang. Det är intressant att se att neurovetenskapen ger förklaringar till varför coaching fungerar så bra som kommunikationsform och som redskap för att skapa eller hantera förändringar.

Den nya vetenskapen och forskningen lyfter fram de biologiska drivkrafterna bakom vårt sociala beteende. Denna kunskap kan vi använda för att kommunicera effektivare.

 

Coachande förhållningssätt – helt naturligt

Ett coachanade förhållningssätt är ett naturligt och engagerat sätt att förhålla sig till sina medmänniskor – som stärker och utvecklar.  Sett ur ett evolutionsperspektiv har detta sätt att förhålla sig till sina medmänniskor många gånger inneburit vår överlevnad- att kommunicera med gruppen så att du får vara en del av den är en viktig faktor för att du ska överleva.

Ett coachande förhållningssätt skapar trygghet, förtroende, tydlighet och delaktighet- vilket också är viktiga ingredienser i en väl fungerande grupp. För att återgå till evolutionsperspektivet–det var för våra stenålderskusiner viktigt att hålla ihop, dela på värmen, hjälpas åt att vakta elden och smala mat. 

Hot och belöningcoaching och neurovetenskap

Vår hjärna drivs av hot och belöningar- och hot har största prioritet (det är inte läge med belöningar om det finns hot i omgivningen). I situationer som hjärnan upplever hotfulla reagerar den med automatik för att skydda dig (vilket du kan vara tacksam för). Fly, fäkta eller spela död är de alternativ hjärnan känner till, och att handla med automatik, kräver minst energi i en hotande situation.

Idag har vi många olika sorters hot runt omkring oss – förändringar privat och på arbetet, otydlighet, tidsbrist, deadlines, ekonomiska svårigheter, ensamhet, sjukdom. Ja, listan kan göras lång och är lika individuell som ett fingeravtryck.

Inte konstigt att vi ibland både fräser, motarbetar, drar oss undan och blir utmattade i en tid med ett oerhört stort informationsbrus och oändligt många beslut att fatta!

I en hotfull situation då hjärnan agerar med att fäkta, fly eller spela död är vi inte alltid så tydliga i vår kommunikation med vår omgivning och det uppstår lätt missförstånd och irritation.  Känner du igen dig?

 

Coaching och ASSAR (SCARF)

Den nya kunskapen har nu börjat ta plats inom ledarskap – neuroledarskap. ASSAR-modellen (SCARF på engelska. Status, Certainty, Autonomy, Relationsships, Fairness) beskriver förutsättningar för hjärnan att anta utmaningar och förändringar utifrån ett förhållningssätt som stimulerar hjärnans belöningssystem- det system i hjärnan som gör oss lugna och positivt inställda. ASSAR- modellen har många gemensamma nämnare med det coachande förhållningssättet, vilket även det används för att hantera utmaningar och förändringar på både individ och gruppnivå.

Olika former av härskartekniker, så som utstötning, otydlighet, undanhållande av information, orättvis behandling och att inte få ta ansvar är motsatsen till ASSAR-modellen och skapar en hotfull situation för hjärnan- som alltså reagerar utifrån detta. 

 

ASSAR- modellen

Anknytning   – Att känna tillhörighet, bli sedd och lyssnad till.  Med ett coachande förhållningssätt bekräftar du din samtalspartner. Du är intresserad och vill lyssna. Förtroende och tillit är grunden i alla utvecklande relationer.

Status  – Att känna sig uppskattad för den man är och det man kan  Med ett coachande förhållningssätt ser du din samtalspartner som expert på sin verklighet, erfarenhet och kunskap. Din största uppgift är att göra din samtalspartner framgångsrik i sin egen förändring.

Säkerhet – Tydlig information och upprepning. Respekt för individen Ett coachande förhållningssätt bygger på ett rakt, öppet och tydligt sätt att kommunicera utifrån en överenskommen agenda.

Autonomi  – Självständighet och ansvar. Delaktighet.  Med ett coachande förhållningssätt ser du din samtalspartner som kapabel och villig att ta ansvar för sina handlingar. 

Rättvisa – Rättvisa villkor och samma information Med ett coachande förhållningssätt håller du överenskommelser och handlar utifrån god etik och moral.

 

 Coaching- redan i forna tider

Redan de gamla Egyptierna insåg att kommunikation med omgivningen på rätt sätt lättare kunde ge dem framgång i sina strävanden. I en av världens äldsta skrifter har man funnit texter författade ca 2675 f.Kr. av Ptathotep, som var borgmästare i Egypten. I dessa texter beskrevs hur man mer effektivt kunde kommunicera med sin omgivning och agera framgångsrikt.

Sokrates (470 f Kr -399 f. Kr), talade med folket på gator och torg i Aten. Enligt Sokrates var det viktigt att känna sig själv för att nå större insikt och kunna påverka sin situation. Sokrates mor var barnmorska och han använde hennes yrke som metafor för sitt eget sätt att samtala. Han menade att verklig insikt måste komma inifrån. 

Som undersökningsmetod använde han frågor. Samtalsformen kallas dialektik, ”sokratisk samtalskonst”. Dialektikens mål är att få fram ny kunskap och insikt genom samtal. 

 

Marie-Louice Wallin ICF Certifierad Coach (ACC) och coachutbildare

Skriv gärna din kommentar här: